Historia

Lisa och Erik Granholm

Liisa ja Erik sittande på sin stugutrappa

Liisa ja Erik sittande på sin stugutrappa

Lisa och Erik Granholm var de första bosättarna på denna plats. Erik Granholm föddes på Granholmen i Vesterö i mitten av 1800-talet. Han fick som yngling uppleva hunger  under fattigåren i Finland 1867-68. Nöden var stor också i skärgården då fisket inte heller gav byte under de exeptionella väderleksförhållanderna. Erik själv hamnade då på tiggarstigen och först efter en lång vandring hittade han arbete, mat och tak över huvud. Då tiderna förbättrades återvände Erik till Vesterö, bildade familj med sin Lisa och byggde sin stuga på Granholmen. Erik var mångsysslare som skärgårdsborna i allmänhet; han byggde herrskapsslupar ( var båtmästare ), han var skeppare, han var vedhandlare och stenhuggare. Spår av alla desa verksamheter kan ännu hittas på Granholmen. Vid deras bopålar verkkar idag Skärgårdsläget Varppi.

 Järnåldern – Bottens bankar

Då Väinölä folket under Kalevala- tiden gjorde sina seglatser till Norrbotten, fick de passera farliga grynnor, Bottens bankar där böljorna bröts ( särkyivät, bank heter särkkä på finska ). Efter åren med landhöjning blev bankarna till land och började heta Särkkämaa. En av de högsta holmarna i vår skärgård heter Särkimo ännu idag.

De första invånarna – immigration från väst


Kvarkentrafik med ren , häst och elg

Då Bottniska viken redan från forntiden erbjöd färdleder och utkomstmöjligheter för kustfolket hade svearna, kainufolket och finnarna redan kontakter med varandras svärer.  Med korstågen  ( 1100 – 1300-talet ) ökade Svearikets inflytande i Finland och därmed också immigration från väst.  Folk bla. från Helsingland flyttade över ( byn Helsingby ligger aldeles intill Vasa flygfält ). Korsholms slott byggdes ca år 1370 för att skydda riket och inflyttarna. Inflyttarna bosatte sej i stort i  den dåtida indre skärgård för att bo, fiska och beta sin boskap. Hyran för vistelsen betalades i fisk, ull eller smör åt inladsfolket vars gamla betesmarker det var fråga om. Plats vid älvmynningen och tidpungt för betalningen var överenskommet; Maksunmaa ( senare Maksamaa – Maxmo ) efter islossningen.

1500 – 1600- talet, Wasa – ättens tid

Skattebetalningar, missväxt, uttagning för krigstjänst samt bondeseglats satte ramarna för kustfolkets levnad. Kung Gustav Wasa ordnade om bla. rikets fiskeri.. Det blev möjligt för bonden att efter misväxt fiska och betala skatt i fisk istället för säd. Då fiskerätterna i den indre skärgården fogades av inflyttarna fick inlandfolket sina fiskeplatser i den yttre skärgården. Där uppstod stora fiskekolonier ( vistelser, vister ) där man i bässta fall under några veckors intensiv fiske kunde få ihop årets skatter och mera.  Fångsten saltades eller torkades och lagrades i väntan på borttransporten. Det bev en viss konkurrens om uppköp och transporterna mellan kungens fiskefogdar, kyrkans predikanter och storbönderna med sina egna skutor.

Stora Nordiska kriget – Stora ofreden


Ryska flottan vid Hangö udd juli 1714

Då Sveriges storhetstid höll på att dala beslöt Rysslands Tsar Peter I att utöka sin makt på Östersjön. Hans landtrupper slog svenska styrkor i Napue i Storkyro vintern 1714 och hans nybyggda flotta besegrade Den svenska samlade flottan i slaget vid Hangö udd juli samma år. För 7 år ockuperade han Finland. Denna tid kallas för Stora ofreden, på stora arealer förstördes all levande och materiell styrka. Folk rymde till Sverige,  till skärgården och till ödemarker. Många blev hittade och tagna av livet.

  1800 – talet, Rysska tiden i Finland

Hösten1808 kämpades på slagfältet i Oravais ett stort avgörane slag mellan de rysska och Finsk-Svenska trupperna i denna del av Napoleanska krigen som bär namnet Finska kriget. Efter slaget i Oravais fick de svenska trupperna retirera norrut och Finland blev ett autonomiskt storfosterdöme under Rysslans tsar.

General Gustav von Numers  från Tottesunds Herrgård var då kommendör för Österbottens regement.


Gustav von Numers uniform i Tottesunds herrgård

Jägarrörelsen – det självständiga Finland

Efter första världskrigets utbrott förstärktes självständighetstankarna i Finland och förberädelser för beväpnad kamp. För jägarrörelsen upprättades hemliga etappvägar över Bottenviken. I Vesterö fick de finska aktivisterna hjälp av lokala invånare för att upprätthålla etappstation och ordna hemliga vapentransporter under åren 1915 – 1917. Beata Vesterö  va en av byns kraftpersoner. Lastångaren Equity förde i oktober 1917 ett avgörande vapenlass till aktivisterna i Finland. Vapnen lossades i Vesterö.


Gustav Petzold, förde befälet på vapenfartyget Equity

1960 – talet, landsvägsförbindelse med fastlandet

Livet i skärgården blev bättre och förmögnare i takt den det självständiga Finland. Efter lidelse och offer under andra värdskriget  kunde skägårdsborna börja leva nytt liv med telefon, el, landsväg och pälsdjursfarmning.


Sommar vid vägkanten på Granholmen


Stigen till sommarnöjet på Granholmen

Fisket och småbruk var ännu en lång tid viktiga delar av vardagen. Med landsvägen kom sommarstugorna och fritidsfolket. Sommargästerna och turisterna stöder det lokala tjänsteutbudet.